Jag måste bara skriva ett inlägg till idag.
Blev så oerhört glad när jag såg "Hemma hos Lillbabs"
En mogen kvinna vågar säga ifrån till en av dessa "nya" sk.designers.
Isabelles plastduk på hennes vackra träbord,blev bara för mycket!!
Strong Qvinna,Barbro Svensson.
--
Måste erkänna att det gör lite ont i min själ.när all denna nostalgi spelas upp.
Har MYCKET minnen från denna tid och har även träffat Lillbabs personligen vid två tillfällen i början på 60-talet.
Vilken otrolig människa hon är!
Sångrösten kan man ha synpunkter på,men hennes värme och medmänsklighet går inte stt ta fel på.
--
Vågar eller vill inte Gunnels kommentatorer ta upp kampen med mig?
Det vore kul om jag fick en känga från dessa Västerbottningar också!
Eller läser dom kanske inte mina inlägg!
Jag är ju Västerbottning själv,så det så,men inte Skellefteåfan!!!
Det skulle var Svanabyns IF isåfall,om det fanns!
--
God kväll på er alla och mera Lulekalas imorgon!!
5 kommentarer:
Håller med dig till 100% om "pysselterroristen" - som visst någon tidning kallat Isabelle i Hemma hos-programmen. Så mycken förspilld kvinnokraft som hon visat i denna TV-serie!
Håller även med dig om att Lillbabs nog är en si-så-där sångerska, men en härlig människa. Hon utstrålar äkta värme och omtanke.
Håller också med till 100% om den jobbiga pysselmänniskan. Gillar också personen Lill-Babs som jag hört bara gott om.
Jo, jag tror att mina bröder läser de bloggar som finns på min blogglista. Däremot tror jag aldrig att de skulle våga vara oförskämda eller skriva kommentarer till en person de inte känner. När man läser deras kommentarer kan man tro att de är tuffa orädda gubbs, men i själva verket är de världens snällaste och bästa karlar. Jag är så glad över dessa mina bröder.
jag hade faktiskt väntat mig att min kära syster skulle svara.Men som vanligt icke!
Såg inte programmet så jag kan inte komentera det.
Tjockmjölka tyckte jag om men farmor hon ville ha syrad,minns du? Almekkä lyste så ceris på bränna då vi var ute och letade brannbära. Då brukade vi knyta fast hämtarn i skärpä Då vi plockade myrbära kunde det vara ganska blött så vi måste ha stövllen och ibland kunde stöveln kjeka fast i surmyra. Minnen, minnen på bonska.
Så himla skoj Syrran!Det är jättesvårt att komma ihåg nägra uttryck när man försöker.Bra gjort.Mera.....Famma var ju av gamla släktet,så hon hade många härliga och mindre härliga ord!
Kram!
Skicka en kommentar