Vår första bil var en klarblå sådan här liten rackare!Simca 1000.Kommer ihåg att jag var så arg när maken köpt den.Vi hade inte råd tyckte jag.Men han jobbade i Skellefteå och jag bodde hemma hos mina föräldrar,så han ville ju kunna komma sig hem till oss.
Sen blev det en lite större gammal Simca(aronde,hette den visst,om jag minns rätt).
En Pingsthelg tog vi oss för att vaxa upp den.Det skulle vi aldrig ha börjat med.Den bytte helt färg,så det blev ett himla gnidande för att få hela bilen samma färg.Ja inte riktigt förståss.Den hade grönt tak och beige underdel.
Efter det har det varit VW Varianter,tre stycken.Tre Audi,två Fordar,om jag inte glömt nån.
Nu har jag en Citroen C5.Många tycker nog att jag har en för stor bil,nu när jag är ensam.Jag stortrivs med den och den går otroligt billigt.Skönt att den är lätt att lasta när jag ska till stugan eller till Återvinningen.
Det var lite om mina bilar.
Många dråpliga och en del lite pinsamma historier har hänt med dessa,men det får jag ta en annan gång.
Nu har jag tapetserat väggen i vardagsrummet.Nu ser jag att jag klarar av det,så det kanske blir flera rum senare.
Vi får nu se fram emot en regnig och kall Valborg och Första Maj,tyvärr!Men det är inte så mycket att göra åt.
Ha en bra helg iallafall!
4 kommentarer:
När jag räknade antalet bilar genom livet kom jag fram till 10 st.
Rättelse till gårdagens blogg.Den gamla Simcan var vår första bil,sen kom den lilla.VWarna var Varianter OCH Passat.Fel det blir i skallen ibland,hihi!
Jag minns dom där "lite konstiga" bilarna. Dom var ju inte så vanliga hemmavid.
Bilar är trevligt. Åtminstone så länge de startar när man vrider om tändningsnyckeln.
Skicka en kommentar