Så här när julhelgerna snart är över,kom jag att tänka lite på min barndoms jular.Då var det så att man skulle städa ÖVERALLT!
Alla köksskåp skulle torkas ur och nytt hyllpapper skulle in.Allt som inte använts på länge(högst upp i skåpen)skulle diskas och sättas tillbaka rent,för att tas ner och diskas nästa jul igen.
Varje skrymsle i huset skulle gås igenom,och vi barn(min lillasyster och jag)skulle hjälpa till.Inget snack om saken.Det var jobbigt,men samtidigt väldigt roligt.Tänk vad det doftade gott sedan,och så snyggt det var.
--
Julgranen togs ALDRIG in före julafton.
På morgonen gick vi,min syster och jag,ut i skogen, tillsammans med Far.
Det var en fin tradition vi hade.
Det var så spännande att se ut en riktigt fin gran även detta år.
Snön var alltid djup då,som jag kommer ihåg det.
Mor stannade hemma och gjorde förmodligen i ordning julskinkan.
När vi kom tillbaka,med den vackraste granen i världen,ställdes den i snön utanför köksfönstret.Den togs senare in ,först i farstun,för att tina av.Sent på aftonen togs den in i finrummet,och vi fick klä den.Vilken lycka!
Toppspiran satte alltid Far dit.Den traditionen hade vi kvar i min egen familj sen också.Spira eller toppstjärna sattes alltid dit av barnens Pappa.
--
En annan sak jag kommer ihåg,var att mor kokade knäck.Vi gjorde små strutar av smörpapper.
Vi tog in en bricka, fylld med den vita vackra snön.Däri satte vi strutarna och knäcksmeten hälldes i.
Ut i snön igenför avkylning.
Fantastiskt!
Många gånger gjorde Mor alla syltor själv också.
--
På Julaftonskvällen,när Mor varit ut i ladugården och tittat till korna,fick vi våra julklappar.
Kommer ihåg att hon luktade så gott,när hon tvättat sig och smort sig med Tokalon.
--
Det var lite minnen som dök upp så här på 10de dag jul.
--
En röd dag kvar,denna gång,sen är det vanliga veckor igen.
God Afton!
3 kommentarer:
Oj, vad jag känner igen det du skriver om. Den noggranna städningen och doften av nyskurat och färsk gran. I granen hade vi levande ljus som man bara fick tända på julafton, sedan blev granen för torr och det fanns risk för brand. Tokalon kommer jag också väl ihåg.
Det låter så otroligt mysigt! Så enkelt men så genuint och äkta. Ingen stress o hets. :) Nog önskar man att det var lite så igen.
Barndomens jular dyker upp i minnet. Gran-proceduren var likadan hemma hos oss. Som liten fick man aldrig röra om i knäckgrytan eftersom smeten var så het. Men vad gott det var med första smakprovet! ---
På julaftonsmorgon (tidigt 1950-tal, sedan vi lyssnat på "Lill-Per" i radion) for pappa och jag till Bryggeriet och köpte svagdricksflaska i träställning och en back med läsk. Sockerdricka, Guldus, Pommac, Portello, Champis, Loranga - det var sällsynt LYCKA!
Skicka en kommentar