söndag 8 november 2009

Fars Dag!

Både Gunnel och Annica skriver så fint om sina minnen och saknaden efter sina pappor.
Jag kan skatta mig lycklig, som har min Far i livet fortfarande.Han är 87 år och helt klar i huvudet och rörlig i kroppen.Nog märker man att han börjar bli trött,men det är ju inte så konstigt vid denna aktningsvärda ålder.
Jag skickade en liten present till honom ,och så har jag pratat med honom på telefonen idag.
Jag får vara glad så länge jag har honom och Mor kvar.

Mina barn däremot,hade ingen Pappa att fira idag.Det käns lite tungt en sån här dag.Vi saknar honom så mycket.Just den här tiden för tre år sedan blev han sjukare och sjukare.Det var en fruktansvärd tid.Allt kommer tillbaka i skov nu.Det kommer nog aldrig att riktigt försvinna,men det blir kanske lite lättare med åren.
Jag vet att båda flickorna och sonen saknar honom mycket.För att inte tala om barnbarnen.
Han och Simon var kompisar som gick på hockey bl.a.

Det har varit en konstig helg.Trist!Som tur var ,var Viktoria så gullig och bjöd hem mig på Örjans Farsdagskalas.Fick träffa hela härliga familjen på Fångststigen.Tack!

Någonting helt annat!
Såg Agenda i kväll.Där betonades hur viktigt det är att alla vaccinerar sig.Nu är den på frammarsch Flunsan.Två till ligger i konstgjord lunga och massor med människor är sjuka.Bara det kommer fram vaccin så alla har möjlighet att få det inom rimlig tid nu.

Nu riktar vi in oss på en ny vecka igen!Himmel vad det går fort!Snart är det jul!
Färdigskrivet från mig för idag.
På återseende!

1 kommentar:

Viktoria sa...

Ja nog tänkte man lite extra på pappa igår. Det är så sorgligt att han inte finns kvar och jag saknar honom jättemycket. Precis som du skriver är den jobbig tid nu när man minns hur sjuk han var. :(
Men vi har fina minnen bl.a. från sommaren innan och de får vi mana fram istället.
Det är då tur att vi har dig kvar mamma! :)
*kramar*

Bloggintresserade