Hösten jag fyllde 14 år började jag på realskolan i Dorotea,4 mil hemmifrån.Alltså var jag tvungen att bo borta på veckorna.
Vi var bara två flickor från byn som började där.Det hyrdes rum åt oss hos en tant i samhället.Den andra tjejen,Inga och jag bodde tillsammans första tiden.Sista åren bodde jag ensam hos tant Hedda(snällare)Det var skönt!
Tufft var det att vara borta från familjen när man var så liten.Men jag tror att jag mognade fortare och lärde mig att klara mig själv mera.
Det var ovant att ha olika lärare i alla ämnen.Lite skillnad från skolan i byn,där alla klasser hade samma lärare.Vi var bara några stycken i varje klass förståss,men ändå tre klasser.
Dom flesta lärare på Realskolan var helt fantastiska.
Man hade respekt för dom och lärde sig väldigt mycket,tycker jag.
En som jag ska nämna lite extra,var vår musiklärare.
Han kom från Ungern och hette Zodla.Vi fick göra s.k.uppsjungning,en och en för honom.Himmel så nervöst!Jag fick veta att jag hade brett register vad gällde rösten.Kunde gå högt och ovanligt lågt,för att vara tjej.
Tyvärr fick vi inte lära oss att spela något instrument,men jag fick litet a i musik.Vilket var väldigt bra.Så stolt jag var!
Jag fick många riktigt roliga och goda vänner.Bl.a.Inger,Apotekarens dotter,sedermera gift med Lasse Åberg.Man märkte redan då att hon var konstnärlig.Hennes mamma målade tavlor och dom var lite av bohemer.
Dumt nog är det ingen av kompisarna jag har kontakt med.Men det blir ju så när man går skilda öden till mötes.
----
Fjärde året var extra spännande.Några veckor före examensdagen,fick vi hjälp av slöjdlärarinnan,att sy kläder som vi hade på oss sista tiden.
Vi köpte Gul-Orange-randigt tyg.Tjejerna sydde klänningar och killarna kavajer.Imponerande må man säga.Vi skrev formler och strofer och satte på allehanda grejor.
Det var nog inte riktigt alla i klassen som gjorde detta.Bara vi som vågade!Jag har min klänning kvar,som minne.Vi var så stolta och kände oss så speciella.
---
Det gick riktigt bra för mig och jag fick min examen.Det var stort då!Vi åkte på lövat lastbilsflak och hade jätteskoj!
På examensdagen hade jag en mörkgrön dräkt.Snäv kort kjol och pumps med 7 1/2 cm hög klack.Hur såg man ut när man struttade fram och hur klarade man av det?
Jag var supersmal på den tiden,nästan mager.(skillnad mot nu)
---
Det är många minnen som dyker upp,när jag tänker på dessa fyra åren i mitt liv.Tänk så ung jag var.Har egentligen inte bott hemma hos mina föräldrar sen dess.Bara kortare perioder.
Det var nog inte lätt för Mor O Far att att skicka iväg en 13 åring(fyllde 14 i sept)
Dyrt blev det också,men dom kämpade på så det gick.
Det får jag vara innerligt tacksam för.
----
Det var en liten glimt av mitt liv som tonåring
4 kommentarer:
Det var i tidig ålder du fick lämna hemmet. Det måste ha varit skrämmande. Jag var 16 år innan jag åkte hemifrån och då tyckte jag det var ganska kul. I dag måste unga människor i många fall bo hemma alltför länge.
Nog var det tidigt att flytta från mor o far. Tur att du hade en kompis från byn med dig i alla fall.
Jätterolig läsning mamma! Lycka till med hämtningen av William idag. Vi hörs lite senare.
*kram*
Oj vilket äventyr för en 13-åring! Tänker på Oscar...fast tjejer är ju kanske lite tidigare än killar i mognad och så. Jättekul att du delar med dig! Mer sånt! :) Kram!
Tack för krya-på-dig-hälsningen! Det blir nog några nätter till innan jag kan sussa i slafen.
Det måste ha varit riktigt tufft att flytta hemifrån vid så unga år. Strongt gjort!
Har du fortsatt med musiken och sången på något sätt?
Skicka en kommentar